Coat of not so many colours but some

Yes, here I am showing you one of my favourite selfmade items: a short, wide a-line coat made from a thrifted wool fabric. I made this at a sewing course taught by the skilled tailor Ellen Wiström. It wasn't that hard but a lot of the sewing is made by hand, so I'm really produ over how well made it turned out.

And I will probably not get tired of it anytime soon 'cause it's only wearable a few weeks every year, when the weather is not too warm, not too cold and not at all wet.

The bag is made from a lovely yellow wool fabric that came from my mothers old fabrics, and an old leather belt.

Klänningen

För ett år sen började jag en kurs i klädsömnad på Hemslöjden. Jag ville lära mig grunderna i mönsterkonstruktion och våga börja sy kläder och inte bara kuddfodral och påsväskor (inget fel på det dock, gör dem fortfarande).

Eftersom vi både ritar våra egna mönster och handsyr ganska mycket på kursen så tar varje plagg lång tid att göra. Men det är okej. Allt annat ska produceras så snabbt i min vardag ändå.

Ett av projekten jag tog mig an var att skapa en klänning efter en förlaga hemma i garderoben. Nämligen denna.

En urfin 40-talsklänning som jag gissar att min mamma köpte second hand på 70- eller 80-talet. Tyvärr kommer jag inte i den. Den har också några revor, men de hade jag kunnat laga hjälpligt.

Tillsammans med min duktiga sylärare, skräddaren Ellen Wiström, klurade jag ut hur klänningen egentligen var konstruerad. Kjolen har en hel del vidd som viks in i veck mitt fram och flera veck på sidan. Överdelen har också veck och är insydd i ett midjeband och i sidan sitter dragkedjan.

Såhär blev resultatet:

 

Den har sina skönhetsfel. Midjebandet blev för smalt, kragen lite ojämn och jag fick sätta kilar i holkärmarna för att vidga dem, annars kunde jag inte lyfta armarna. Men jag älskar den!

(Färgerna i just den här bilden förvanskas av nån anledning av Blogger)

 

Det mönstrade tyget har jag fått av min svärmor, som i sin tur ärvt det av sin mor. Det är helt underbart. Och förlagan är alltså en klänning min mamma hade. Två av de viktigaste människorna i mitt liv har alltså bidragit till klänningen. Jag ska vårda den ömt.

A year ago I started taking a sewing course at Hemslöjden, which is like a crafting institution in Sweden. One of the projects I've worked with is this dress. Me and my sewing teacher made the pattern from a dress in my warderobe that I've always loved, but can't fit into. I think my mother bought it second hand in the 70's or 80's.

 

The flower patterned fabric is from my mother-in-law, who inherited it from her mother. So two of the most important people in my life contributed to this dress. And even if it ended up having its flaws, I will cherish it forever.